Ibland känns livet så jävla meninglöst, några små händelser kan skapa kaos eller några ord kan skapa en mur att rasa. Justnu känns det så.
Ett band man skapat i flera år har just rivits av, helt i onödan. För sin egne beundran, but why?
Känns som att saker bara lägger sig i en hög på mig och försöker så hårt att få mig att ge vika.
Tur att jag har hockeyträning nu, det enda som får mig på bra humör och min älskade lucifer som ligger på mig och bara vil ha kärlek.
Ha de så kommer jag med ett positivare inlägg en annan dag,
